Jag är så himla glad för att de äntligen (1 juli 2010) har avskaffat det där nedrans kårobligatoriet! Yes, äntligen slipper man betala 200kr+ till en förening som jag aldrig tar del av eller har någon nytta av. Visst jag kan tänka mig att Kåren gör en hel del andra saker för studenterna som jag som enskild elev på universitetet inte märker av, men i så fall så tycker jag ändå att det skall finansieras någon annan stans ifrån. Det skall ju inte behöva belasta den stackars skrala studentkassan. Nej, nu får det vara nog. Förra hösten när jag pluggade på tre olika universitet på samma termin så fick jag betala 3st kåravgifter, gissa om det kändes som sura pengar...

Så nu kan jag fira lite att jag i alla fall slipper betala någon kåravgift min sista termin på universitetet. Man skall vara glad för det lilla.

P.s Klänningen satt som en smäck igår ;) D.s

Jaha, då har man satt igång med träning igen då. =) Idag har jag varit ute och joggat i vårt elljusspår och solen lös underbart i mitt ansikte. Igår hade jag och syster en bakis dag hemma hos henne efter helgens lyckade temafest. Okej, det blev middag på Max Hamburgerestaurang igår, men innan dess var vi faktiskt ute och promenade runt i Partille i nästan 1,5h. Inte illa så där dagen efter! Vi har också börjat smida planer om att köpa träningskort tillsammans så det skall bli änna slanka och snygga systrar i höst...;)

Annars ser jag mycket fram emot eftermiddagen då syster S kommer hit för att hjälpa mig prova min brudklänning. Wihii! Skall bli fantastiskt skoj att få plocka ut den ur bastun (som aldrig används i det här huset) där den förvarats i sin resegarderob sedan kalla vintern. Jag är inte speciellt orolig för att den inte skall passa, även om det gått 7 mån och jag har bott i ett av världens fetaste länder sedan dess. Hehe...men däremot hoppas jag att samma härliga känsla som när jag provat den innan kommer att infinna sig. Jag håller tummarna för att den skall kännas lika rätt fortfarande och att accessoarerna skall kännas som pricken över i:t. Spännande!

Nu skall jag inventera frysen här i huset där jag bor. Planen är att göra en veckomeny med goda, lätta recept som passar alla i hushållet. Så jag börjar helt enkelt i frysen för att se vad som redan finns hemma. Sedan blir det till att handla resten ikväll. Så nu beger jag mig in i kylan...

Nu har det gått en vecka sedan jag kom hem till Göteborg igen. Veckan har bara svischat förbi, så förhoppningsvis går det fort tills den blivande mannen kommer om 5 veckor. Man kan ju alltid hoppas i alla fall.

Sedan jag kommit hem har jag också blivit varse om att vårt bröllop verkligen börjar närma sig med stormsteg! Jisses, efter helgen är det 2 månder kvar till vår stora dag. Det känns som att det är dags för bröllopsplaneringen att komma in i sin nästa fas nu. Nu börjar det bli dags för att de där rosaskimrande, fluffiga bröllopsdrömmarna som man gått runt och burit på ett helt år faktiskt får inta en fysisk form.

Jag köpte med mig en hel del bröllopsgrejer ifrån USA. De har ett så mycket bättre och större utbud där på allt ifrån inbjudningskort, ringkuddar, silkesband m.m. Om man jämför med priserna på liknande grejer här i Sverige också så tror jag absolut att vi tjänat en hacka på att köpa det mesta sånt där över.

Så nu blir det till att pyssla, knåpa och skapa den närmsta tiden innan bröllopet, tur att det snart blir höstmörkt så att man bara kan gräva ner sig med sånt ;). Tur är väl också att jag har sån härlig familj och vänner som är beredda på att ställa upp i ur och skur, och med bröllopsbestyr. Annars hade jag fått sitt här själv med allt fram till vårkanten...


Syster hjälpte till att knåpa och fixa lite med bröllopsgrejerna igår kväll.
Visst undrar man lite vad det är hon gör?

Idag har jag varit hemma i vår lägenhet, där vi egentligen bor. Fast just nu bor ju jag i Partille och Vasse i Florida...men i alla fall. Det kändes lite konstigt att ta 4:ans spårvagn ut till den välbekanta hållplatsen och sedan vandra upp för backen till lägenheten jag lämnade i december förra året. Nu bor det några andra där. Några andra äter frukost vid vårt köksbord, tittar på film i soffan och sover i vår säng. Kontigt, fast ändå inte.

När jag steg in i hallen och hängt av jackan blev jag först lite sentimental, sedan blev jag lite avundsjuk och tänkte "Fasen det är ju vi som skall bo här!". Men när jag senare lämnade lägenheten igen efter mötet med våra hyresgäster så tänkte jag ändå att det är bara en lägenhet. En lägenhet fylld med saker som egentligen inte har så stort värde om inte vi bor där. Jag och Mr. Right tillsammans, så som det var tänkt. Det är ju människor som gör saker, ex. en lägenhet, betydlesefulla och inte sakerna i sig.

Nu skall lägenheten hyras ut ett tag till. Sen får vi se när och om vi flyttar in bakom dörren där det står Pihlström/Chis igen...fast då bara med Chis på skylten. Oavsett var det blandade känslor att vara tillbaka i vårt gamla kvarter igen, där solen lös nästan jämt. Åtminstone är det så jag minns det.


Vårt mysiga vardagsrum

Yes! Nu har bloggen fått sig ett rejält ansiktslyft tack vare syster S som hade stort tålamod med en förvirrad förstagångsbloggerska. Tack för hjälpen! Nu skall jag baske mig sitta ett tag med det här och se till att jag också lär mig hur man formaterar och så småning om fullkomlig äger det här bloggverktyget. Men jag skyndar långsamt...

Det känns mycket bra att vara hemma i Sverige och regniga Göteborg igen. Jag har träffats och umgåtts med familj och lite vänner, och försökt få lite sömn. Det senare har gått sådär. Att det är mycket kallare här än i Florida och att det inte verkar sluta regna just nu gör mig inte så mycket. Jag är mest tacksam över att få vara här igen! Tack Sverige =). Nu skall jag bara njuta av kasst väder, universitet utan avgifter och tacos på fredagar. Sen gör det förstås inget om solen behagar titta fram lite mer i september och om temperaturen höjs något så att jag kan ta mig det första doppet från en slät klippa någonstans. Det längtar jag efter!

Här kommer några bilder från dagens fotosession på stranden norr om Falkenberg, där mina föräldrar köpt sommarhus alldeles nyligen. Det är syster S, tillika duktig hobbyfotograf,  som har tagit bilderna.
Visst är hon duktig?

Okej, jag skall vara ärlig. Jag trodde aldrig att jag skulle skaffa mig en blogg. Faktum är att jag smått föraktat hela bloggfenomenet en längre tid. Jag har tänkt varför vill folk lägga ut hela sitt liv och deras innersta tankar på nätet för alla där ute att läsa? Är det ett rop på bekräftelse eller har de bara inget bättre för sig?

Jag vet inte vad som får folk att vilja blogga, men nu har jag i alla fall bestämt mig för att ge det en chans också. Jag ser detta som en övergång från min resdagbok (Buban åker till Amerika) som jag skrivit under 7 månader nu. Kanske håller jag på att få skrivarabstinens nu när jag vet att resdagboken sjunger på sista versen? Kanske vill jag bara se vad som är så fantastiskt med att blogga eftersom folk verkar göra det i tid och otid, överallt. Nästa torsdag lämnar jag Florida, USA för att komma tillbaka till min hemstad Göteborg igen och då skall jag bli en bloggerska. Så det så.

Med de inledande orden vill jag alltså förklara min blogg invigd, även om den kommer behöva en hel del kosmetisk makeover inom kort. Kan tänka mig att syster S får stå för de tekniska detaljerna gällande det. Men i alla fall här har ni nu min blogg! En liten plats i cyberspace som jag aldrig trodde jag skulle bli ägare till, men nu är den min.

Trevlig läsning.