Optikerbesök i en regntung stad

Idag har varit en regntung dag i San Sebastian. Det regnade när vi vaknade och större delen av dagen har varit grå med ca 18 grader varmt. Ganska skönt andå att ta igen sig lite hemmavid med gott samvete för att man inte är ute och njuter av solen när den gassar. I alla fall kan jag tycka det ibland.

Vasse överraskade mig idag med att komma hem tidigt från jobbet. Blev riktigt förvånad när han satte nyckeln i låset vid 16-tiden, men det var ju skoj! Anledningen till att han kom hem tidigt var att han ville gå ner på stan och fixa lite ärenden och då passade jag såklart på att hänga med. Då hade det dessutom slutat regna och var så där friskt och behagligt ute.

Vi fick bättrat på kaffeförrådet här hemma som av någon märklig anledning börjat sina (jag förstår inte varför) och kollat lite i några affärer. Dessutom fick vi gjort något som Vasse velat få gjort ett tag nu men som vi inte orkat ta tag i, nämligen ett besök hos optikern. Det gick bra och de var så engagerade och trevliga i den lilla glasögonbutiken så det får nog bli vår "husoptiker" nu! En sån kan väl vara bra att ha?

Jag har faktiskt noterat att det finns vansinnigt många optiker här i stan. Det tror jag beror på att 1/3 av befolkingen här är över 65år, som jag läst någonstans, snacka om bra marknad för en optiker! I alla fall en synundersökning senare på spanskengelska och efter att ha fått se några bilder på hur ett öga kan se ut efter missbruk av linser så fick Vasse i alla fall beställt nya linser som kommer imon.

Ja, så nu kanske han till och med kommer att se vad som står framme på tavlan när han är på konferens hela nästa vecka ;)

Balans och lagrade depåer

Kvällen har lagt sig över San Sebastian och allt är tyst och stilla utanför. Det är en klar kväll, vinden susar lätt i träden och det är inte det minsta kallt. Mannen och jag tar igen oss efter att båda ha tränat idag, var och en på sitt håll. Det tar verkligen på krafterna det där med motion, men är också väldigt viktigt för att man skall mäkta med i det långa loppet. Det tror jag absolut på. Men mest tror jag ändå att vi tränar för att kunna äta och dricka gott när som andan faller på. Det handlar om inkomster och utgifter och jag tror att det kallas för att hitta en balans. Efter semestern kände vi nog båda, som de flesta kanske gör, att det blivit lite väl mycket inkomster och alldeles för lite utgifter. Ingen bra balans. Så det försöker vi ta igen nu. Heja oss!

På lördag åker förresten Vasse iväg på konferens en vecka och jag skall leva gräsänklingsliv här själv. Det skall nog gå bra, men nu för tiden släpper jag helst inte i väg honom någonstans om det rör sig om en längre tid. Vi har haft nog av de där erfarenheterna att sitta i varsitt land och längta efter varandra. Nog för en hel livstid skulle jag tro. För det är ju faktiskt roligast att vara tillsammans.

Så nu passar jag på att krama honom lite oftare än vanligt, tjuvar en puss extra i köket om mornarna och skickar glada hälsningar via skype när han är på jobbet. Jag lagrar helt enkelt depåerna inför nästa vecka utan mitt hjärta och ser till att vi kommer att ha balans även där.

Egentid på stan

I fredags hade jag lite egentid på stan, så som man behöver ibland när man suttit inne alldeles för länge och solen skiner utanför. Jag packade en väska med lite förnödenheter och drog mig sedan ner mot stadskärnan, butikerna  och turisterna som drev omkring i horder. Några få svenskar har jag hört  bland turisterna, men mestadels är det amerikaner och fransmän som besökt oss under augustimånad och under festivalveckan, Semana Grande. Men jag är inte den som är den. Klart att vi kan dela på stan ;)

 

Efter lite planlöst strosande i butiker och en enkel lunch så slog jag mig ner i denna vackra lilla oas som ligger mitt i smeten. Här sitter det alltid mycket folk på bänkarna, både i skuggan och i solen, och antingen läser, tar en tupplur eller äter glass.

Själv slog jag mig ner för att studera både folk och spanskan som jag antecknat i min blå pärm som jag fått av språkskolan. Sedan blev det såklart lite fotografering också.

Efter det strosade jag vidare genom den lilla parken och förbi den pampiga karusellen som står alldeles bredvid. Åh, om jag varit 5 år då hade jag velat åka den här fina karusellen varje dag. Barnen här verkar älska den! Speciellt på helgen är den nästan överfylld av glada barn som tjoar och tjimmar.

Tja, tänkte jag det här går ju bra så jag knallar väl på lite till då. Jag fortsatte genom hela strandpromenaden och upp på kullen där det fina palatset ligger. Där växer stora Hortensiabuskar som jag avundas som få. Hade gärna haft en minihortensia hemma i en kruka. Någonstans här bestämde jag mig för att fortsätt hela vägen till Vasses jobb och överraska honom med ett besök. Det var ju ändå fredag ;)

Och det gjorde jag. Fast så värst överraskad tyckte jag faktiskt inte att han blev. Men jag var allt lite nervös på vägen dit att han redan hade cyklat hem, för klockan var ändå halv sju på kvällen nästan. Tursamt nog satt han kvar inne på sitt rum i denna mycket sexiga byggnad där dessa fysiker håller till.

 

Sedan under 15min så förde jag en hård övertalningskampanj med Vasse och Bruno om att de skulle skippa kvällens inplanerade löprunda och istället göra mig sällskap på en After Work. Det gick sådär. Eller, ja Vasse fick jag nog övertygat rätt omgående men Bruno var väldigt bestämd på att de skulle träna. Dock fick jag förhandlat til mig en öl senare på kvällen efter deras träning. Okej, det fick duga. Så sen knallade jag och mannen hem från universitetet längs den mystiskt gömda cykelvägen som jag aldrig gått längs innan. Stackars Vasse fick leda sin cykel hela vägen eftersom jag inte hade någon cykel och hans saknar pakethållare. Men det fick han ta, en bra eftermiddag vart det i alla fall!


Projekt uppfräschning av kalufs

Idag är det dags för projekt uppfräschning av kalufs. Min alltså. Och det tycker jag verkligen är på tiden! Har inte gjort något med håret sedan den här smärre katastrofen som jag skrev ett inlägg om tidigt i april. Visserligen är jag väl såhär i efterhand rätt nöjd med att jag fick bort mycket av de röda tonerna som jag hade i håret då, men huja vad jag var missnöjd jag var då!

 

Så 4,5 månad utan färgning, sol och salta bad har gjort håret rätt slitet, trött och med en utväxt som jag inte alls kan förlika mig med. Nej, dags att göra nåt åt saken. Och var gör man det bäst om inte på "Salong åtta trappor upp" hos frisörskan Fru Chis? Själv är bästa dräng eller nåt...fast i detta fall rör det ju sig om en piga :)

 

När jag var student så ville jag lägga minimalt med pengar på mitt hår och färgade och klippte därför håret själv hemma. Det blev oftast rätt bra och jag minns att jag brukade få komplimanger för mitt fina hår och folk brukade fråga om vilken frisör jag gick till. Hihi, alltid lika roligt att se deras miner jag snällt talade om att jag själv var denna frisör :) Idag tror jag inte att jag skall klippa håret något, men en liten toning blir det i alla fall. Sen får vi se vad jag tycker om längden...börjar faktiskt tröttna lite på det långa håret och framförallt tycker jag att det är så jobbigt när man sover. =D Vill alltid sova med det uppsatt numera för annars ligger man ju på håret. Mycket störigt. Ja, ni hör ju att jag mestadels haft kort hår i mina dar.

 

På bilden ovan så tycker jag i och för sig att håret ser ganska fint ut, men om man tittar lite noggrannare så ser man att det definitivt är dags för en uppfräschning. Speciellt i ljuset som vi har i badrummet! Förhoppnigsvis har jag valt en bra toning för håret som inte är alltför mörk men samtidigt smoothar över utväxten. Ja, det hoppas jag på. Så håll tummarna nu för en förbättring, så skall ni få se lite före och efter bilder sedan!

 

Undertiden kan ni titta på den här bilderna som jag fick skickat till mig idag av vår vän Alejandro. Det är några bilder från kvällen då vi var ute med sekreterarens båt. Roligt med lite bilder från sällskapet i båten också, som jag själv inte lyckades dokumentera.

 

Hej, svejs så länge!

 

 


Lite värmebölja är ju aldrig fel

Ja, lite värmebölja är ju aldrig fel. Idag väntas alltså 35grader varmt och imon 34 grader...tror därför att vi kommer befinna oss mestadels på stranden denna helgen! Det har också nämnts intresse om att surfa idag och det finns vågor tillgängliga efter dagens brunch. Och eventuellt skall vi prova den mycket omtalade asiatiska buffén ikväll också. Ja, ni hör ju vilken toppendag detta kommer bli!

 

Idag fyller dessutom min ömma moder 45år varpå jag naturligtvis ringt och grattat henne i sin sommarstuga. Men nu är det hög tid att sätta igång med den där brunchen som utlovats våra vänner om tja, sisdär en timme. Hm. Sista minuten tillagade bruncher börjar visst bli min grej numera. Får väl se om gästerna dyker upp i tid dock eftersom gårdagens kvällen blev rätt sen. Vi möttes upp vid en bar som ligger allra längst ut på strandpromenaden, där man har en mycket bra syn över hela bukten. Där ifrån såg vi sedan kvällen fyrverkerier innan vi slog oss ner på uteserveringen. 4 öl senare, ett gäng myggbett, mycket skratt och 2 bröllop (haha, ingen vi känner som gifte sig dock) så promenerade vi till slut hem kl.02. Efter ett stopp på en närliggande hamburgebar så var vi sedan hemma kl.03. Så ja, vi får väl se hur pigga brunchgästerna är...om en timme alltså. Dags att sätta fart här! ;)


Precis utanför...

...där finns det allra bästa med vårt boende här nämligen läget bredvid den stora floden, Urumea, som rinner genom staden. Nu är vårt boende inte så pjåkigt invändigt heller om man lättvindigt viftar bort det faktum att vi saknar balkong, men läget precis vid floden det fullkomligt älskar jag! Sen att den här floden är den bidragande faktorn till att myggen letar sig in så lätt om man har fönstrena öppna på kvällen, det bortser jag helt från här ;) När jag flyttade till San Sebastian i februari och träden var kala så såg vi båda sidorna om floden och alla som promenerade runt den. Det var härligt! Men sen kom våren och sommaren och alla bladen på träden gör att vi numera bara kan studera svajande trädkronor, fast det är ju inte så tokigt det heller.

 

När vi traskar ner till havet eller för all del stan, så går vi gärna ut med floden. Är det en fin dag och vattenmängden i floden, som påverkas mycket av ebb och flod, är hög så glittrar det så vackert av solkatter på vattenytan. Det susar ofta lite lätt i träden och blir man trött i fötterna så slår man sig ner på muren som kantar vattnet. På helgen ser man ofta roddare i floden som i högt tempo kommer åkandes i smala råddbåtar och som har klätt sig i t-shirtar med gälla färger. Och ibland ljuder det också ur en megafon instruktioner till roddarna från någon coach i en båt som kör alldeles intill. Det hör vi även när vi är hemma och befinner oss på åttonde våningen ;)

 

En annan fördel med att bo så nära floden är att när man känner den minsta hemlängtan eller grubblar över något då finns det inget bättre än att rensa tankarna med en promenad eller en joggingtur ett varv runt floden. Så har man sen vips kommit på andra tankar...eller också blivit helt uppslukad av en nya tanke: Hur skall vi någonsin kunna lämna den här vackra stan?

 


Semana Grande

Nu har den traditionella festivalveckan Semana Grande, Stora veckan, här i San Sebastian inletts. Den utspelar sig varje år under tredje veckan i augusti och bjuder på mycket skoj om vi får tro ryktena. Själva har vi ju inte fått uppleva festivalen ännu så det gör ju det hela ännu mer spännande!

Det har byggts upp musikscener runt omkring i staden hela veckan och det verkar bli många konserter med allt från pop, rock och klassiskt till jazz under veckan. Det blir också parader med de klassiska "dockorna" med stora huvudena. Svårt att förklara, men jag skall visa på kort på dem. Dessutom är det stora, påkostade fyrverkerier som skjuts av varje kväll över bukten när mörkret lagt sig. Det är en internationell tävling i fyrverkerikonst (finns det ordet?) och i slutet av veckan så koras den vars fyrverkerier var vackrast. Största festivaldagen är visst idag eftersom det är helgdag imon och alla är lediga. Så vi räknar med att det blir livat på stan ikväll!

Planen för dagen är att mötas upp hos en vän nere i stan för grillning och vinprovning. Alla tar med en flaska vin och lite smått, sedan grillar vi chorizo och diverse grönsaker som vi därefter äter i ett nafs med aioli och baguette. Låter vattentätt för en lyckad kväll tycker jag! Efter vinprovningen är planen att gå ner på stan tillsammans och uppleva festivalyran lite. Vi fick en försmak av fyrverkerierna redan igår, men på rätt långt håll, så idag vill vi se dem från stranden. Riktigt nära.

Men tro för den sakens skull inte att vi tog det lugnt igår på mat- och dryckesfronten. Nej, nej. Ni förstår det är några riktiga matfantaster vi hittat att umgås med här! Så igår bjöd Paulina in oss och några vänner till på en traditionell mexikansk majssoppa som heter Pozole. Den gillade jag! Alejandro hade gjort en risrätt med stora räkor och bläckfisk som också var jättegod. Och själva bidrog vi med svenska hederliga pannkakor som serverades med sylt och grädde. Ingen gick hungrig därifrån igår vill jag lova!

Här har vi den nakna pozolen

Och här den klädda pozolen, så som den skall serveras med strimlad sallad, hacka gul lök och skivade rädisor.

Självklart serverades mexikansk öl av bästa kvalisort rakt genom måltiden ;)

Alejandro är grym på att tillaga de här räkorna! Har ätit hans lime och vitlöksstekta gambas innan och de är en dröm.

Våra pannkakor fick namnet "Burrito Dulce" av mexikanarna som åt pannkakor för glatta livet :)

Bruno tog också fram äkta lönnsirap från Québec till pannkakorna. Den smakade inte alls som någon lönnsirap jag testat innan. Inte lika söt och mycket tunnare i konsistensen. Den blev en hit att toppa "burritosen" med och den perfekta kombon visade sig vara pannkaka, jordgubbssylt, grädde, lönnsirap och pressad lime. Vem hade kunnat ana det?


Ljuva september, du väntas!

Bortsett ifrån att det blåste kraftigt på surfstranden igår och att jag var ungefär 5cm ifrån att få ett stort parasoll i huvudet, så var det en görgó stund på stranden ;) Finns det egentligen nåt bättre än att känna solens strålar värma huden samtidigt som vinden smakar salt och sanden kittlar mellan tårna? Nej, förmodligen inte, men det är ju så mycket folk på stranden här just nu! Och därför kunde jag inte låta bli att tänka på tidigt i våras när solen också sken, vi hade 30grader varmt i mars och inte ens en tredjedel så mycket folk på stranden som nu. Åh, vad ännu härligare det var då! Jag är ju egentligen inte så egoistisk att jag inte tycker att alla skall få njuta av den fina staden sommartid. Men ändå kan jag inte låta bli att hoppas att det fina vädret håller i sig in i september också, när förhoppningsvis den aldrig sinande strömmen av turister minskat...

Då mina vänner. Då skall jag riktigt sträcka ut mina 166 centimetrar på dubbla strandlakan som jag lagt på bredden. Då skall jag sprida min packning innehållande minst två kylväskor, picknickkorg och andra väskor över en yta som är större en insidan av en mindre Ikea-garderob. Då skall jag nonchalant tillfälligt slänga resterna av frukten jag mumsat i mig på åtminstone en meters avstånd från mitt läger, för att 1) Slippa rulla i resterna själv när jag vänder mig på min nu minimala handduk 2) Slippa riskera att någon trampar i dem när de går förbi och då blänga surt på mig. Då skall jag också gå långa promenader i sick sack vid vattenbrynet, bara för att det faktiskt går och jag inte längre behöver rätta in mig i högertrafiken som råder där just nu. Ljuva september, låt dig komma snart. Du väntas!

Zurriola, surfstranden, igår. Lite folk va? ;)


Promenad genom halva stan och uppför mördande backar

Idag skall jag ta en promenad genom halva staden och sedan upp för några mördande backar. Varför då? Ja, inte för att jag känner att jag måste motionera, för nej det gjorde jag i en mördande backe igår. Nej idag handlar det bara om att genomföra en mindre pengartransaktion. Då kanske ni tänker en mindre pengartransaktion hm, sånt brukar man väl sköta via nätet nu för tiden? Jovisst, jag är beredd att hålla med om att man BRUKAR sköta sådana ärenden elektroniskt numera. Men. När det handlar om en avbokad surfkurs och när det handlar om landet Spanien, så får man helt enkelt infinna sig på plats om man vill ha tillbaka sina pengar. Och det är alltså därför som jag idag skall promenera genom halva staden och sedan upp för några mördande backar.

Men när jag gjort det och stoppat pengarna i egen ficka...hihi...då skall jag gå ner på stranden och slåss med turisterna om en plats i solen. Jag skall sträcka ut mig på min blå handduk, fortsätta läsa den spanska romanen som jag alltjämt ännu bara påbörjat, tjuvlyssna på några samtal runt omkring mig för att penetrera mitt språkcentrum i hjärnan och sedan skall jag drömma om pintxosen som jag skall äta ikväll när min språkskola skall ses på stan. Mannen han skall ut och jogga med sina kollegor i kväll han, när jag skall mumsa pintxos. Och det tycker jag gott att han kan ha när jag har promenerat genom halva staden och sedan upp för några mördande backar för att han avbokade sin surfkurs ;)

Så det så!

Här, i den finkorniga sanden, tänkte jag slå mig ner i eftermiddag...Olala!


Rustik middag, lite som förr

Jisses, har ni inte hört Leif Mannerströms sommarprat i P1:s Sommar så måste ni lyssna på det! Det var så himla bra. Fullt med roliga historier, passionerat prat om mat (såklart) och mycket kärlek och värme som verkligen lyckades ta sig fram till lyssnarna. Underbart!

 

Vi satt i vardagsrummet på äkta gammaldags manér, då TV:n ännu inte gjort sitt intrång i var mans hem och radion fortfarande var underhållningen nr.1, lyssnandes på programmet via radion (läs ipodspelaren). Undertiden slurpade vi i oss en rustik kycklingsoppa som jag lagat på kycklingen som blivit över från förra veckan. Till det serverades ungsbakad baguette topppad med burgosost (spansk färskost) och grillad, grön paprika. Våra torra strupar fuktades med ett av de vita vinerna, Monopole, som vi fick med oss hem från La Rioja.

 

Midagen var mycket god i sin enkelhet och så var det ju det där sommarprogrammet som verkligen förgyllde kvällen...hurra vad bra det var!


Hälsan personifierad?

Veckan har gått så fort och eftersom vi kom hem på en måndag istället för på en söndag,, som vi brukar, så har hela veckan blivit lite skev i mitt huvud. Med andra ord har jag inte fattat att det redan är fredag idag :) I alla fall så ska ni veta att vi inte har legat på latsidan sedan vi kom hem. För vi har verkligen legat i med träning och kost. Vasse har börjat jogga tillsammans med två av sina kollegor på jobbet och de har varit ute och sprungit en rejäl runda två kvällar denna veckan. Nu i förmiddag skall de också ut och jogga lite så här går det verkligen undan! Kul att han har hittat motivationen igen och tycker att det är roligt. Själv har jag också tagit tag i träningen igen. Det har blivit två rundor för mig denna veckan, visserligen inte så långa (en mil totalt) men jag skyndar långsamt. Har dessutom kompletterat med lite styrketräning här hemma, men tänkt på att försöka ta det lugnt. Jag vill ju inte chocka kroppen för mycket ;) Idag tänkte jag köra ett rent styrkepass här hemma och vem vet kanske en promenad i eftermiddag? Det är helt perfekt när man har en sommarpratare i lurarna, bara att knalla!

Maten har också gått i hälsans tecken då det har blivit en del GI-tänk. Med andra ord långsamma kolhydrater och mycket protein och grönsaker. Jag har lagat nya rätter varje dag, senast igår helstekt kyckling i ugn, dagen innan det färsbiffar med greksallad och för första gången har jag också provat att koka egen kycklingfond. Det ni! I morse provade vi dessutom nåt väldigt nyttigt, en fiberrik smoothie gjord på äpple, päron, citron, selleri, bladspenat och en gnutta persikojuice. Den såg helt livsfarlig ut men smakade smaskens! Kanske en aning bitter eftersmak dock, men vad gör man inte för att bli hälsan personiferad? ;)


Våra nyttiga smoothies i närbild


Och tillsammans med resten av frukosten. Notera det enorma mjölksmummet på min cappucino! Mannen han kan han :)

Intensivt var ordet

Puh! Idag pustar jag ut efter en riktig monster-marathon dag igår. Som vanligt kan jag inte hejda mig själv när jag väl kör igång och jag måste alltid göra allt på samma dag, trots att jag lugnt säger till mig själv att ta det lite pö om pö. Det är ju inte så att jag inte har tiden liksom ?!? Men det är som att de otvättade golven, resväskorna, tvätthögen och det nästintill tomma kylskåpet talar till mig och uppmanar mig att fixa och dona nu, direkt! Gårdagen var med andra ord rätt hektisk. Jag dammsög, tvättade golven, packade upp resväskan, tvättade två maskiner tvätt, var ute och joggade en halvtimme och körde sedan ett styrkepass på det och gick och handlade mat. Som kronan på verket bestämde jag mig väldigt spontant för att ha en middagsbjudning framåt kvällen också med våra trevliga grannar (och Vasses kollegor) Paulina och Bruno. Jag lagade en risotto med sparris till förrätt och till varmrätt blev det panerad kotlett, ungbakad vitlökspotatis, ungsrostade små paprikor och en sås med rostad paprika och mandel. Det blev svingott och mycket uppskattat men ack så trött jag var sedan. Slumrade till lite på soffan medan mannen plockade bort disken och sussade sedan gott.

Men tro inte att det stannade där. Nej då. I morse hade vi frukostbjudning också :) Haha, vi hade nämligen lovat samma grannar att bjuda på en eminent cappucino vid 9-tiden i morse. Så det var bara att stiga upp tidigt, nåja San Sebastian tidigt ;),  koka ägg, skära upp frukt och kila ner till bageriet och köpa färskt bröd. Som sagt, Puh! Efter att nu ha föreberett kvällens middag som blir välkryddade köttfärsbiffar så tänker jag nu sänka tempot och ambitionsnivån för dagen drastiskt i förhållande till gårdagens och faktiskt släntra ner på stan lite. Har sett att det finns en hel del rea kvar i butikerna och jag tänker minsann se om jag inte kan komma hem med nåt fynd!


En fin bild på Paulina och Bruno när vi åkte till Frankrike över dagen i början av sommaren

På plats igen




Igår landade vi i ett varmt och kvalmigt San Sebastian. Termometern visade 30 grader trots att klockan var sju på kvällen och då kunde man ju faktiskt inte annat än le :) Känns mycket bra att vara tillbaka på plats igen och tillbaka i vår lägenhet. Kändes inte det minsta konstigt faktiskt. Vi bor ju här nu! Vi var superhurtiga igår när vi kom hem och frostade av frysen, packade upp en del och handlade mat. Men vi passade och på att njuta genom middag på en uteservering och ett sent kvällsdopp i havet. I morse blev det också utsökt kaffe till frukost. Som jag längtat efter en cappucino á la Vasse! Oj, oj vad gott. Kan meddela att det var värt allt släpande genom flygplatser igår då vi tog med vår nätta espressomaskin på 10 kg som handbagage.



Nördigt jag vet, men här kommer en bild till på kanske världens godaste kopp kaffe. Till frukost blev det idag också nybakt baguette från bageriet nere på gatan, sötaste magon och solmogen grapefrukt. Jag slog dessutom till på den spanska tidningen som jag tänkte fortsätta läsa nu. Kanske blir det också lite motion idag, men bara kanske ;)

Tack för denna gången!

Nu är vi åter från gårdagens seglats som blev en riktig fullträff! Trevligt sällskap, föträfflig mat och ett himmelskt väder kan jag sammanfatta den lilla utflykten med. Har tagit en massa fina bilder som jag skall visa, men just nu är kameran död och laddaren ligger hemma i San Sebastian. Så lite senare i veckan kommer ett inlägg om detta!

Nu skall jag njuta av sista kvällen i Sverige med min fina familj. Imon förmiddag lyfter planet mot Spanien och vi kan lugnt luta oss tillbaka efter 3 underbara veckor med nära och kära. Det har varit väldigt intensivt men roligt precis hela tiden och värt allt svett och bensin för den delen ;) Så många vi har hunnit hälsa på! Några fina han vi dock inte med denna gång, buh! Men jag hoppas ändå att vi ses snart! Kanske i San Sebastian till och med? ;)


Den här bilden av Mormor på landet får avsluta Sverigeinläggen för denna gång. Jag gillar bilden för att det ser så somrigt ut och precis så här tänker jag mig svensk sommar. En liten röd stuga på landet där blommor i överflöd blommar vackert i alla dess färger.




4 dagar kvar i Svedala

Vi är på landet igen. Landet i Sandkärr alltså. Mamma och pappas vackra lilla oas till sommarstuga. Mannen springer runt med en trimmer utanför huset och klipper gräset. Själv sitter jag inne i matsalen och spanar ut med datorn framför mig och en sommarpratare som ljuder från högtalarna. Vilken härlig sommarkänsla! Nu stannar vi här tills på lördag eftermiddag och ikväll åker vi ner till Halmstad för att umgås med vänner till familjen i deras sommarstuga. Sköna sverigedagar med andra ord...men så var det bara 4 dagar kvar. Vips. Tiden har gått så fort. Även om jag inte alls är sugen på att säga hejdå och ge oss av på måndag så känns det ändå som att vi har varit hemma här länge. Som Vasse sa häromdagen: "Vi kommer behöva en semester efter semestern när vi kommer tillbaka till San Sebastian". Och visst lite så känns det efter att ha jäktat runt från ställe till ställe under snart tre veckors tid, men vad roligt det har varit också! För en stund glömmer man liksom av att vi inte bor här längre och inte längre kan ringa vilken vän som helst och hitta på nåt mysigt. Eller bara åka hem till mamma och pappa och grilla. Vemodigt är kanske ordet. Men man kan ju som bekant inte äta kakan och ha den kvar samtidigt. Och vi har det förträffligt fint i Spanien också. Ja, jag tror ändå att vi skall kunna lämna Svedala på måndag och känna oss rätt tillfreds. Känslan kanske inte infinner sig just på måndag, men förhoppningsvis efter några dagar när vi hunnit landa i vardagens mañanaland igen :)

Det här är förövrigt lite av vad vi har haft för oss under den senaste tiden ;)


Vi har firat Syster S födelsedag med grillning hemma i villan i Partille. Så här snygg var hon då i en nyinförskaffad klänning. Fina du!


Dessa sköna killar skötte grillandet på festen :)


Grillbuffé!!


Som vanligt hamnade alla i köket :)


Vi har spenderat glada dagar i Sandkärr i flera omgångar också. Denna gång har vi familjen Svensson på besök.


Mamma sippar på en svalkande drink


Pilkastning blev det också


Och lite mer grill. Det hör ju liksom till :)


Liseberg har vi också besökt en sväng. Och ja, det var MYCKET folk!


Uppswinget var en av tre karuseller som vi han med på 3,5h. Inte klokt. Vi stod alltså mest i kö när vi var där...


Men vi försökte hålla humöret uppe!


Syster S och Vasse vandrar ner mot...


Balder! Som man skymtar mellanträden. Den är alltid lika kul.


Efter Liseberg blev det fantastisk god middag hos Lina och Chritopher i deras tjusiga, vintageinspirerade hem.


Sedan blev det vinmys efter kaffe och mumsig glassbuffé! En supertrevlig kväll med andra ord.


Kaffe på ännu ett av Göteborgs riktigt bra kaffeställen intågs i förmiddags. Da Matteo heter det stället.
Fastligt gott kaffe, men inte billigt...


Vi slappade lite på uteserveringen


Jag njuter. Såååå gott var det :)



Bloggsemester

Det har sannerligen varit lite bloggsemester nu då jag upptäckt att det var en vecka sedan jag bloggade sist. Vi har hunnit med massor och njutit av ledig tid tillsammans med vänner och familj. Kort och gott allt det där vi drömde om hemma i San Sebastian när vi tänkte på vår semester i Sverige. Ändå känns det fantastiskt skönt att fortfarande ha 1,5 vecka kvar här och mycket mer roligt framöver står på schemat! Just nu har vi besök i Göteborg av bröderna B.W som stannar tills på söndag. Alltid lika trevligt att umgås med dem! Vädret har också ordnar upp sig får jag säga, även om prognoserna nu ser lite dystrare ut framöver. Skåne bjöd verkligen på några fina dagar med klarblå himmel och sol. Speciellt under lördagens bröllop som var en riktig höjdare, men även under måndagen då det grillades hemma hos en av Vasses bröder. Allt blir ju trots allt så mycket roligare, vackrare och härligare när solen skiner...även om vädret inte är den främsta anledningen till vårt Sverigebesök. Fina vänner och familj värmer minst lika mycket som den starkaste sol när det är mulet och regndropparna faller...


Glada miner på helgens bröllop i Skåne. Vackert var ordet!


Hemma i villaförorten :)

Partille har välkomnat oss med solsken och i alla fall lite sommarvärme vår första dag här hemma :) Vi landade kl.19 igår och mottogs på flygplatsen av mamma, pappa och Syster S. Kramkalas!! Kvällen bjöd sedan på räkmacka, lite vin, jordgubbar, glass, godis och mycket tjöt :) Syster S sambo Mikael kom också förbi efter han slutat jobba., vilket var supertrevligt. Idag jobbar mamma, men pappa och Syster S är lediga. Så nu är planen att köra ut och fixa lite ärenden. Vasse och pappa har precis hjälpts åt att flytta vår tv-bänk och lite annat möblemang från var gamla lägenhet till Farmors vind. Skönt att fått fixat det! Och ikväll skall vi träffa Linda och Calle hemma hos dem i Johanneberg. Skall bli så himla kul att ses igen!! Som ni förstår blir det mycket bråda dagar här i Sverige för oss, med mycket besök, men det är så vi vill ha det. Har man så mycket fina vänner och familj så är det klart att man vill träffa alla.

 

Så här ser det ut hemma i villaförorten utanför Göteborg

Grönt och skönt :)


En afton i vitt och rött

Vilken folkfest vi fick uppelva igår när vi besökte Pamplona! Jag hade aldrig kunnat föreställa mig så mycket folk, liv och rörelse på en och samma plats. Alla glada, sjungandes och allmänt tjoandes i ett hav av rött och vitt, som man traditionsenligt klär sig. Kändes svårt att greppa att de håller på så där i 10 dagar...mellan den 5-15 juli är San Fermín och de verkade sannerligen inte spara på festivalkrutet! Vi hade en härlig dag och kväll tillsammans och det känns som man fick ett minne för livet. Nästa år får vi stanna lite längre, sova en natt och uppleva högtiden än mer. Tydligen skall det vara ett fantastiskt fyrverkeri varje kväll vid midnatt, men då hade vi redan tagit bussen tillbaka till San Sebastian så det missade vi tyvärr igår. Likaså med tjurrusningen, som de bara kör vissa dagar och då kl.08.00 på morgonen....men vi såg videos från årets rusningar på plats och det såg rätt häftigt/skrämmande ut. Sedan promenerade vi såklart de historiska gatorna upp där loppen äger rum.

Vasse och de andra i sällskapet köpte varsin röd scarf när vi anlände till Pamplona. Tradtionsenligt skall det vara ;)

Parad med stora dockor...

Ja så här stora var dem och inte var de snälla heller...de sprang runt och slog barnen (inklusive mig) med skumgummisläggor. Hm, tydligen en spansk tradition det med som skall bringa lycka.

Våra vänner hade dressat sig enligt klädkoden :)

Till och med Filippa hade fattat vilka kläder det var som gällde. Haha, tejpen med "väldigt ömtåligt" var det någon som gick runt och satte på folk.

Helena i en av de mysiga gränderna

Mycket folk var det

Pusskalas ;)

 




Pamplona nästa

Igår gjorde jag och Helena lilla stan med Filippa i vagnen. Det gick hur bra som helst och lite smått och gott blev inhandlat. När kvällen kom så rullade vi ner till gamla stan för lite skönt Pintxoshäng. Vi började med två fiskrättsstopp och sedan tog vi en promenad genom hamnen och upp på bergets havspromenad. Det var jättestora vågor och solen kom igen molntecket så att ljuset såg så där mystiskt, vackert ut. Vi var vid ett tillfälle ca halv metern ifrån att få oss en rejäl dusch från vattnet som stängte upp från havet över muren. Men klarade oss med en hårsmån. Filippa sov lugnt i vagnen hela kvällen och märkte inte alls att hon höll på att få sig en dusch eller att hon under kvällen besökt 6st av San Sebastians bästa pintxosbarer ;) Nu har vi precis ätit frukost och jag skall strax hoppa in i duschen. Idag skall vi åka med några av Vasses kollegor på utflykt till Pamplona. Vi tar bussen härifrån och den tar bara 1h och 15min dit. Vi förväntar oss sjukt mycket folk där nu eftersom de firar San Fermín, en högtid som är mycket känd och där tjurrusning är ett spännande inslag. Dock är det bara tjurrusning tidigt på morgonen och inte varje dag heller, så någon sådan kommer vi inte bevittna. Vi tänkte mest åka dit och känna på feststämningen som förväntas råda i hela staden. Och kolla in havet av människor som kommer vara klädda i traditionellt vita klädder med röda scarfar. Skoj skall det bli! Dessutom skiner solen och det skall bli uppemot 30 grader varmt idag så vi ränkar med mycket vattenstopp ;)


Gårkvällens fantastiska ljus


Ola och Helena syns knappt, men fint var det!






Pintxos!


Grabbarna avslutade kvällen pintxorunda med en rejäl steak :)




Respekt till alla pizzabagare där ute!

Igår ville jag överraska Vasse med nåt gott till middag eftersom han brukar vara vrålhungrig när han kommer hem numera. Den förstärkta hungern beror på all den där surfingen i kraftiga strömmar som han utövat nästan en hel vecka nu. Strömmarna i vattnet gör att han får kämpa som bara den och då är det klart att man är hungrig när man kommer hem kl. 20:30 efter en hel arbetsdag och ett sånt tufft pass i vattnet. Idag är det sista dagen på surfingkursen för honom och det har gått jättebra. Jag gick dit och försökte kolla hur det gick för honom i onsdags men det var helt omöjligt att se honom i vattnet för surfarna håller till rätt långt ut från vattenbrynet och de är hur många som helst! Satt och spana rätt länge på en nybörjare som jag trodde var Vasse...tills jag efter 30min insåg att det inte alls var Vasse =O, utan bara någon med ungefär samma hårfärg och kroppsbyggnad. Så vi får se om jag kanske ger det ett försök till i kväll...

Åter till gårdagens middag. Jag lyckades ramla över ett intressant recept på pizza här om dagen när jag kollade på ett spanskt matprogram. Just matprogram på spanska tycker jag är roligast att titta på när jag försöker lära mig spanska via TV:n. Oväntat va? ;) I alla fall så bestämde jag mig för att göra calzones med svamp till middag och pizzasallad till det. Degen gick jättebra att göra, även om första omgången deg åkte i bingen. (Jag är inte så van vid torrjäst....) Men de två andra omgångarna deg blev fluffiga och fina. Och fyllningen hade jag under kontroll, men sen var det ju det här med att baka ut degen och få ihop den inbakade pizzan. Kan tilläggas att det inte fanns mycket hjälpsam information om detta i receptet. Så jag hade svårt att få degen riktigt tunn och tog alldeles för mycket deg till att börja med. När jag uppfunnit en kavel av en vodkaflaska så blev degen alldeles för stor för att rymmas på plåten. Det resulterade i en pizza med enormt tjocka kanter eftersom jag var tvungen att fösa ihop den stora pizzan på plåten och den liknande inte alls en calzone till formen. Men, men...eftersom jag visste att jag snart skulle ha en vrålhungrig man på ingång så slängde jag ändå in pizzan i ugnen.

Och så här såg den alltså ut när den kom ut ur ungnet och färdiggräddats. Kanske inte en katastrof, men samtidigt heller inte särskilt snyggt. Vi delade den på hälften (skar bort de allra tjockaste kanterna) och åt ändå för glatta livet. Den smakade i alla fall som en calzone, men nu blev mannen sugen på att visa sina pizzabakarskills från förr och satte igång med resten av degen. Ja, det blev faktiskt en liten pizzabakarskola för mig kl.22.00 igår kväll :)

Här börjas det knådas på äkta pizzabakarmanér utan kavel (läs vodkaflaska)

Runt, runt skall degen skyfflas med lätta händer.

När den bakats ut ordentligt, på med fyllningen! Och less is not more här...

Vik över degen och förslut "paketet"

Flytta över kanterna till toppen av pizzan för den riktiga "calzonelooken"

Och här är resultatet efter 15 minuter i ugnen på 200grader. Riktigt snygga blev de tycker jag!

När Vasse visat mig hur man gör så fick jag göra ett försök på degen som var kvar. Men det där med att snurra ut degen med lätta händer så att den blir tunnare och tunnare var verkligen inte lätt och kräver mer övning från min sida. Så antar att jag bara vill avsluta med: Respekt till alla er pizzabagare där ute! Att baka pizza "på riktigt" är fasen ingen lätt match ;)

Trevlig helg och till alla er som går på semester idag så hoppas jag att den börjar bra!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0