I alla fall just nu är när jag runt kl.14 tar min lilla lunchpåse och sätter mig antingen på en bänk eller direkt på muren vid havspromenaden. Det tar 2 minuter att gå dit, bara runda ett hörne utanför kontoret och vips har man världens ljuvligaste havsutsikt mitt framför sig. När solen skiner och vinderna blåser ljummet då infinner sig där och då ett totalt lunchlugn inom mig.

Det är helt underbart att ha denna lilla stund för sig själv varje dag. Äta, andas, sola och reflektera lite medans man ser vågorna guppa framför sig. Det mina vänner är rena terapin!

De har fyra, gröna och mycket otympliga paketen har givit mig mycket huvudbry idag. Paketen innehåller allt det där som jag suttit och knåpat med i två dagar nu. Ett "Christmas Pintxo Kit" som skall skickas till 4 viktiga journalistkontakter i London, med förhoppning om att de vill skriva om vår julkit i sin tidning. Kitet skall gå att köpa via vår hemsida från och med oktober och innehåller recept, snygga uppläggninsfat i miniformat, en ministekpanna, ciderglas m.m. Allt är prydligt inslaget och genomtänkt in i minsta detalj. Hey, jag menar jag har ändå dedikerat nästan 14 arbetstimmar på att bara färdigställa dessa 4 små paket!

Och idag skulle de då äntligen skickas iväg till England. Eftersom det var omöjligt för mig att bära alla paketen själv till posten så fick jag åka taxi. Problemen började redan när vi kom till postkontoret som visade sig vara stängt. Okej, vad gör jag nu? Så jag föreslog för taxichauffören att vi skulle prova med ett annat postkontor och som tur var så var det öppet där i alla fall. Då hade såklart chauffören inte fattat att vi skulle fakturera taxiresan som vi bett om när vi beställde taxin. Därför blev det en mycket intressant diskussion mig och chauffören emellan som slutade med att jag fick ringa min chef och fråga hur jag skulle göra. Det slutade med att vi betalade för taxiresan kontant eftersom chauffören var så påstridig.

Väl inte på posten med alla dessa fyra paket som chauffören snällt fick hjälpa mig att bära in, så stötte jag på en postjänsteman (en tant) som det fullkomligt blinkade "Jag-är-fredagstrött-och-allmänt-bitter" i pannen på. Hon lät mig veta mycket omgående att om jag tänkte skicka några paket till England idag så var jag tvungen att först fylla i världens mest utförliga blankett, gånger fyra. En likadan blankett för varje paket. Suck. Penna? Nej, det hade hon ingen till låns såklart. Jag hade naturligtvis ingen penna med mig heller och efter att ha letat hela postkontoret runt efter något att skriva med så frågade jag helt sonika om det gick att köpa en penna av henne. Jag hade ju liksom lite formulär att fylla i....Trevande lånade hon till slut ut sin penna till mig med spände först ögonen i mig och markerade att den skulle hon minsann ha tillbaka så fort jag var klar.

Villrådig med mina blanketter ringde jag för andra gången min chef för att fråga vad sjutton jag skulle skriva i alla dessa fält. Rådet var ungefär hitta på lite och höfta. Hm, intressant. När jag så hittat på och höftat i ca 30-40 min så tog jag en ny nummerlapp för att få prata med damen bakom luckan igen. Det tog väl ungefär 5 min och sedan när hon insåg att det bland annat var glas i paketen jag ville skicka så tog det tvärstopp. Tydligen fick man inte skicka något som var ömtåligt och absolut inget av glas eftersom de som hanterar paketen under leveransen då kan skada sig. Okej, det var ju nåt nytt tänkte jag.

Jag ringde så min chef för tredje gången denna eftermiddag. Han lät ungefär lika förvånad som mig över att vi blivit nekade att skicka paketen och konstaterade att vi nog fick åka tillbaka med paketen till kontoret. Jag sa tack för mig inne på postkontoret och bar alla paketen i omgångar ut på gatan där jag ringde en taxi.

Ja, eller jag fick ju först ringa chefen för fjärde gången för att fråga om numret till taxibolaget eftersom han ringt och bokat den första taxin. Nästan två timmar senare var jag så tillbaka på kontoret där jag prydligt staplade paketen på nytt.

Skall bli MYCKET intressant att se vad som händer på måndag när vi skall försöka skicka dem igen. Antagligen med ett annat företag som förhoppnigvis skickar glas och annat ömtåligt. Förtsättning följer med andra ord!

Nu har jag snart averkat två veckor på jobbet och det känns kanon! Jag har mina återkommande arbetsuppgifter som att ta hand om förgrågningar från kunder via mail och "live" i studion, lite löpande redovisning, uppdaterande av kalendrar, våra svarta tavlor m.m Sedan händer det oftast en massa roliga saker där emellan som gör att jobbet ändå känns varierande, än så länge i alla fall. I förrgår hade vi ett franskt tv-team som hälsade på och gjorde ett reportage och igår satt jag och lackade filmfestivalskartonger på äkta julmanér.

 

Till helgen är det nämligen Internationell filmfestival i stan och vi funderar på om vi skall köpa nån biljett till någon av de många filmerna. I alla fall skall ögonen hållas öppna efter kändisar som lär strömma till stan. Förra året var bland annat Julia Roberts här och vore det inte fantastiskt om man sprang på Colin Firth här i helgen? ;)

 

Ja, då skulle jag banne mig erbjuda honom en privat pintxorunda. Han är ju bara för bra! Haha, det är väl jag och Gunilla Persson, Hollywoodfrun, som fastnat för honom kanske :)

 

Första riktiga jobbdagen har nu bockats av och snart inleds dag nummer två. Än så länge tycker jag att det är väldigt roligt. Lite lagom lättsamma arbetsuppgifter så här i början som varvas med trevliga samtal med kunder och kollegorna på kontoret. Har mest arbetat i deras bokningssystem av events och med bokföring av fakturor än så länge, men planen är att jag skall lära mig mycket mer. Faktiskt känns det redan som att det kommer bli rätt busy dagar med rätt många arbetsuppgifter att göra på bara 7,5h. Men så känns det väl i och för sig alltid när man börjar på ett nytt jobb. Hur skall jag någonsin hinna ALLT DET HÄR?!?-känslan har alltså infunnit sig.

Men misstolka mig inte för jag gillar ju när det är mycket att göra och jag verkligen får använda min förmåga att organisera och vara så där snuskigt effektiv. Ja, det är jobbkvalité det! Hellre lite på gränsen till för mycket att göra, så man knappt hinner med allt, än att sitta och vända papper och vänta ut tiden i alla fall. Så mycket har jag lärt mig efter alla mina praktikplatser och extrajobb som jag haft genom åren. Och tänka sig nu är jag på praktik igen! ;) Fast nu heter det "Internship" och kretsar kring mitt stora intresse mat och utspelar sig i Spanien. Så, sådär värst synd är det inte om den här praktikanten!

Jag har inte suttit i hörnet en enda gång sen jag började, inte låtsats göra nåt väldigt viktigt medan chefen går förbi eller druckit skållhett kaffe utan mjölk för att jag inte vågat fråga för tredje gången hur kaffemaskinen i fikarummet fungerar. Så jag tycker det går bra på praktiken jag ;)

En glad praktikant är en bra praktikant och om tre månader har hon nog gjort sig så oumbärlig att de bara måste anställa henne "på riktigt" :)

Vad är fanfaren och kransen runt halsen när man kommer hem från första arbetsdagen i det nya landet? Jag klarade mig ju egenom första dagen med bravur! Visserligen var det bara en halvdag men likväl så har jag nu kickat igång arbetslivet här i Spanien officiellt idag. Imon blir det ytterligare en halvdag och sedan tar vi helg. Ja, men det låter väl inte så tokigt? Tänk bara en sån sak som att känna den där äkta fredagskänslan byggas upp i kroppen under fredagarna framöver, den har jag saknat det senaste halvåret! Även om det varit rätt härligt att ha fredag varje dag också. Ett tag i alla fall.

Första dagen var precis så där lätt kaosartad som första dagarna på ett jobb brukar bara. Kaos i huvudet efter att man försökt ta en allt för mycket information på en gång och det nästan flimrar framför ögonen av alla system och program som tittat på de senaste timmarna. Kaos i allmänhet på ett kontor som fortfarande är lite underuppbyggnad och där det händer mycket på en gång. Kunder kommer in, kunder ringer på telefonerna, en leverans av varor dyker upp och samtidigt försöker min kollega, tillika ägaren av företaget, göra introduktionen något sådär logisk. Tja, vi lyckades väl rätt bra ändå tycker jag.

Bortsätt från att det var väldigt varmt inne på kontroret och att kaffet var, tja knappt kaffe, så fick första dagen klart godkänt. Imon skall en fläkt inhandlas och kaffet? Hm, det får nog intagas på en bar hädanefter eller också får jag hålla mig till té, för det kan ju engelsmännen!

Lyckan över att få sitta bakom ett skrivbord igen, fingra på skrivbordsattiraljer, skriva viktiga anteckningar i ett kom-ihåg-blogg, struktura och bocka av uppgifter är i alla fall en svårslagen känsla. Tänk att man nästan kan glömma av hur den känns. Men så plötsligt är den där igen och man kan inte annat än att le.

I'm back in business!

En sån kramig kopp med kaffe som jag drack häromdan på en bar hade inte varit fel i eftermiddags...

Oj, oj är sjukt trött i fötter, ben och skalle efter den här långa och händelserika dagen. Varför göra en sak i taget när man kan göra allt på en gång? Först blev det 4h spanskalektion, sedan lunchdate med en vän, lite ärenden uträttade på stan, möte på nya jobbet som sedan utvecklades till en pintxosrunda med 11gäster och två journalister från Norge. Puh säger jag.

Denna lilla smygstart på nya jobbet ikväll var en helt spontangrej som mestadels föll sig som sådan pga att det befann sig två norska journalister istan som ville följa med på kvällen Pintxosrunda. Så eftersom jag är svensk fick jag alltså frågan om jag kunde tänka mig att följa med ut och prata lite svenska med de stackars journalisterna. Dessutom var det en ovanligt stor grupp som bokats in så de behövde en extra hjälpande hand. Okej, sagt och gjort. Jag tyckte förövrigt också att detta var en bra idé att direkt få se hur en sån här runda kan gå till så jag sprang fort hem från vårt lilla eftermiddagsmöte för att byta om och lämna mina saker. Sedan sprang jag käckt tillbaka ner till kontoret så ja, ni förstår kanske nu varför jag är så trött i bena och fötterna. Ballerinas må vara fina, men de är inte särskilt bekväma att gå längre sträckor med.

Första "jobbkvällen" gick i alla fall jättebra. Jag fick till och med vänta kvar själv på kontoret en stund och låsa efter mig innan jag begav mig med en försenad gäst ner till gamla stan där de övriga i gruppen redan befann sig. Vi besökte 6st olika barer, några som jag besökt innan men också några nya. Gäster fick provat blåmusslor med paprikasås, friterade gambas, rökt torsk med salladsshot, oxkind med kikärtspuré, stekt foie med mangosås, stekta gröna paprikor med havssalt, grillad oxfilé toast och som avslutning den fantastiska cheesecaken. Ja, ni förstår nog kanske att de var nöjda!

Hela rundan tog drygt två timmar och till varje pintxos serverade en passande dryck. Mest rött vin såklart, men också det lokalt producerade vita vinet Txakoli och den baskiska cidern. Det var så himla roligt att få prata med gästerna som var från USA och Australien genomgående (tror jag) och de verkade inte lite avudsjuk på oss som faktiskt har möjligheten att få bo här på heltid, så att säga ;). 

Jag försökte vara till så mycket hjälp som möjligt genom att skicka ut pintxosen och fylla på i vinglasen samtidigt som jag själv roffade åt mig några godbitar, lyssnade uppmärksammat på vad guiden sa och småpratade med gästerna. Kan jag se mig själv som den där pintxosguiden inom en snart framtid? Tja, absolut, men än är nog inte tiden mogen. Kanske för att man är något av en perfektionist själv och helst skulle jag nog vilja lära mig med om staden, maten och språket för den delen först. Men visst, om det verkligen skulle knipa så tror jag att jag skulle kunna klarart'!

Strax efter nio promenerade jag hem längs med floden efter att ha sett guiden bli bandad med kamera av de norska journalisterna. Haha, var en rätt kul syn i gamla stan med allt folk som går förbi hela tiden. De verkligen glodde! När jag promenerade hem kände jag mig riktigt lycklig över att jag fått vara med och skänka en sån matglädje till dessa trevliga människor. Ja, det här jobbet känns bra i magen i dubbelbemärkelse och har gett mig mersmak!

Här kommer lite bilder från dagens lunchdate :)

Här under ett parasoll alldeles under trädkronorna åt vi en mysig lunch idag

Visst ser den här bokhandeln på hörnet sådär gammalt vacker ut? Måste komma ihåg att besöka den en dag.

Min fina vän Angela från Australien som flyttat hit för kärlekens skull

En öl och en macka med serranoskinka var det som serverades i denna bar. Var dock inte fel! ;)

En hel grupp med söta gamla gubbar satt på uteservering och ljög förmodligen i kapp.

Denna bar hade ingen varm mat alls att erbjuda oss, men vad gör det egentligen när man kan äta världens godaste serranoskinka?

Helskön inredning hade de också. Inte direkt det senaste ;)

Tack för besöket sa de (på både baskiska och spanska), tack för besöket sa vi.

Fick besked via mail idag att tjänsten som Studio Coordinator på företaget San Sebastián Food är min! Jag fick alltså jobbet som jag blev intervjuad för i fredags. Vilken lycka!! Ser väldigt mycket fram emot att få sitta vid ett skrivbord på ett kontor snart igen och få gnugga geniknölarna lite framöver! Yeey! Inte för att en hemmafru inte får gnugga geniknölarna i mellanåt, åh nej så fördomsfulla skall vi inte vara, men det här blir nåt nytt och annorlunda det. Tror baske mig att det kan vara så att det mycket snart kommer att börjas skrivas ett nytt kapitel i mitt liv till och med. Jo, jo detta har potential mina vänner!

Den här hemmafrun kan snart räkna sina innestående sovmorgnar på en hand här hemma, för troligtvis börjar jag nya jobbet redan på torsdag denna veckan. Hihi. Nåja, så värst tidigt kommer jag i och för sig nog inte att behöva gå upp ändå för arbetsdagen kommer inte börja förrän kl.10, men ändå. Tänk att jag väldigt, väldigt snart har ett jobb att gå till, här i San Sebastian. Galet, tokigt, gôrskôj!!

Det blir till att börja med ett internship under tre månader där jag dels får chansen att visa vad jag går för och dels kommer få, vad jag uppfattade, som en rätt rejäl utbildning i mat och vinkunskap. Olala! ;) Sedan är tanken att detta internship skall ovandlas till en mer fast tjänst nångång innan jul där uppgifterna förmodligen kan komma att utvecklas än mera. Ja, riktigt spännande känns det!

Imon, tisdag, skall jag dit och skriva på kontraktet och vi skall diskutera lite formaliteter. Det här kan alltså bli en mycket intressant vecka med min intensiva språkkurs inkluderad!

Här har ni min nya arbetsplats!

(Bilden är lånad från företagets hemsida)