Fotograferingen av våra porträttbilder var hur kul som helst! Det enda som vi egentligen saknade var en fotoassistent som kunde hjälpt till med mitt långa släp och med att hålla bukett och paraply emellanåt, men vi löste det trots allt rätt smidigt tillsammans. På väg mot den allé som vi sett ut som vår huvudplats för porträttbilderna var det en kvinna som slog ut sitt fönster i ett närliggande bostadshus och hurrade storslaget för oss. Haha, det var lite gulligt faktiskt. Vi hade nog kunnat hålla på i 2h lätt med fotograferingen men efter 1h och 10min så sa jag att nu får vi nog dra oss tillbaka mot festlokalen. Vi har än så länge bara fått ett litet smakprov på de färdigredigerade bilderna och visst ser de lovande ut!



Brudskålen fick vi ta utomhus då vi helt enkelt var alldeles för många för att få plats i ett och samma rum där inne. När vi kom gåendes tillbaka mot festlokalen hörde vi: "Andra sidan är ni klara" ifrån en bröllopsgäst och gensvaret lät sig inte dröja ifrån den stora klungan: "Jajamensan fattas bara". ;) Det tycker jag är sån bra förklaring på vilken härlig stämning som faktiskt blev på bröllopet. Alla verkade så glada och tycket att det var roligt att vara med. Det kan man ju aldrig räkna med när man planerar en bröllopsfest. Annat än att man vet att man har helt underbara vänner som verkar passa rätt bra ihop har vi märkt nu. Skoj! Efter brudskålen hjälpte mamma mig att fästa upp mitt släp med två säkerhetsnålar som vi planerat innan och sedan var det dags att sätta sig till bords för att intaga VÅR BRÖLLOPSMIDDAG. Det ni!


Brudskål


Till bords som man och hustru

Middagen flöt på väldigt bra och Toastmastern gjorde ett fantastiskt jobb precis som vi visste att han skulle göra. Med lagom mycket allvar och lagom mycket humor guidade han oss igenom middagen som bestod av en hummersoppa med kryddsmör och ciabattabröd som första förrätt. Just denna hummersoppa fick högt betyg av gästerna och även utav brudparet. =) Andra förrätten var en Toast Skagen på lite mörkare rågbröd med en skagenröra som var ganska fast i konsistensen och det gillade jag. Det blir lätt så mycket majonäs och cremé fraische annars. Huvudrätten var oxfilé med timjanrostade rotgrönsaker och en jättegod skysås. Mums var ordet. Vi var otroligt nöjda både med maten och med servicen som vi fick under kvällen. Alla talen var otroligt fina och kändes väldigt hjärtliga. Min pappa var först ut som talare och redan när han öppnade sitt tal som fylldes ögon med tårar. Det var väldigt känslosamt och ett jättebra tal. Överlag var det jättebra tal och det var dessutom lagom många, så man slapp bli avbruten mitt i varje rätt.


Middag vid den tredje tungan på E-bordet


Glad marsalk vid mittenbordet


Vasse och hans brorsbarn Berni...

Här någonstans när varmrätten nästan var färdigäten blev jag dessutom kidnappad! Hehe...det hade jag nog inte räknat med. Två av Vasses bröder och en av brorsdöttrarna fick mig med ut i en bil och sedan cirkulerade vi runt festlokalen innan de mot en mindre lösensumma, ett läppglans och diverse annat smått och gott var beredd att lämna tillbaka mig till min karl som fick bära in mig till middagsbordet igen. ;) Det var en rolig liten grej som jag ändå tror uppskattades. Åtminstone tyckte vi att det var kul att vi fick med lite rumänsk tradtion i det hela också. En liten kul ingrediens ifrån Toastmastern var att alla gästerna fick skriva små lappar med tips och råd eller nåt speciellt minne som de delade tillsammans med brudparet och lägga i en låda. Denna låda fick vi sedan och nu har lagt undan den för att öppna den först på vår ett årsdag som gifta. Det skall bli spännande läsning då!

Så var det då dags att skära upp tårtan efter en liten välbehövlig bensträckare för samtliga middagsgäster. Vi samlades inne kring tårtan i rummet bredvid matsalen och tillsammans skar vi första biten och provsmakade. Jag kommer ihåg att jag tyckte att tårtan såg lite svettig ut när vi först såg den för det var ju rätt varmt där inne och den stod precis bredvid en massa tända ljus. Men fin var den! 5 våningar hög och klassisk prinssesfyllning, precis som vi ville ha den. Nu blev det sådeles en sista sittning till bords med tårta, kaffe och avec. Lite roligt var det att vi glömt all Xanté hemma så gästerna fick nöja sig med 3 sorters avec att välja på Det var först dagen efter som Pappa märkte att alla Xantéflaskorna stod kvar hemma i barskåpet....


Vi är redo!


Tårtan i sin helhet med 5 våningar!


Yes, där satt den! Ni ser väl vem som har överhanden på tårtspaden...;)


Gillar att Vasse ger mig en sån liten och fint portionerad bit av tårtan..hehe...;)

Efter att borden röjts och bandet fått komma på plats och soundcheckat det sista lite, så var det då dags för bröllopsdans! Jag säger inte vals, för vi bestämde oss hyfsat tidigt för att vi inte ville valsa. Mest för att ingen utav oss kan dansa "fin vals" och därför att vi inte kunde hitta någon valslåt som vi tyckte om. Det kändes så opersonligt att valsa runt till sjösalavals eller nåt liknande. För att inte tala om hybris med att välja den klassiska wienervalsen. Nep, det blev en stilla innerlig dans, en tryckare med vals fattning kan man kanske kalla det. Lite så som de dansar sin "first dance" i USA. Låten som bandet framförde så fint var "She" som är med i filmen Notting Hill och som jag alltid fått gåshud av att lyssna på sen innan. Snacka om att jag kommer att få det fortsättningsvis med! Sedan hände en liten smårolig grej. När vi väl dansat en liten stund till "She" och mina föräldrar plus några till följt med i dansen så trodde både jag och Vasse att vår dans nu var över. Men då börjar bandet istället spela "I want to grow old with you", som Adam Sandler framför i filmen "The weddingsinger". Gissa om vi blev paffa! Visserligen hade vi pratat om att ha både dessa låtar då jag är väldigt förtjust i "I want to grow old with you" och tycker att den är så töntigt gullig, men vi hade ändå bestämt oss för att stryka den. Och så kom den ändå! Snacka om en luring. Det var i vilket fall underbart att dansa vår första dans tillsammans som gifta. Rätt magiskt faktiskt.


Här dansar vi tätt tillsammans...

Vi fick hålla koll på allt tyg i min klänning så att vi inte trampade på det när vi dansade


Mamma och pappa följde med in i dansen, när vi dansat en stund.

Sen så blev det dans, fest och barhäng för hela slanten. Bandet var skitduktiga och körde på låt efter låt. Riktigt roligt med tanke på att vi inte visste så mycket om det nya bandet som vi tvingades boka om till bara veckan innan bröllopet! Vår musikansvarige Mikael gjorde att fantastisk jobb med alla musikkontakter som han förmedlade och fixade med inför vår stora dag. Att han dessutom förgyllde kvällen med ett framträdande på scen till vår ära var ju bara så kul! Bo kaspers "Det här är nog det smartaste jag gjort" sjöng han riktigt, riktigt bra tillsammans med bandet som ackompanjemang. När bandet tog paus så passade vi på att spela lite rumänsk musik från en av brorsbarnens ipod. Det var populärt och väldigt många av våra vänner slöt också upp i den obligatoriska ringdansen. Vi fick också se ett dansnummer utav alla brorssönerna där även brudgummen slöt upp och visade några moves. Bandet tyckte det var hur kul som helst att spela när de fick sånt bra gensvar från gästerna som shakade som aldrig förr. Jag kommer särskilt ihåg när "Gimme, gimme, gimme" med Abba spelades, då kändes det som att dansgolvet fullkomlig exploderade. Så roligt det var att dansa loss och verkligen underbart att alla var så på G!


Marsalk Emil i baren


Musikansvarige Mikael gör en intressant min...=)


Syster S i baren


Kvällens underhållare nr.1 =D

När bandet spelat klart bjöds det på nattamat, obligatorisk korv med bröd, som blev bara korv för vissa. Vasse konstaterade snopet dagen efter att han hade blivit utan nattamat stackarn. Vet inte vad han gjorde då. =D. Kl. 01.45 kom taxin för att hämta upp oss vid festlokalen och köra in oss till vårt hotell istan. Vi försökte hinna säga hejdå till så många som möjligt som fortfarande var kvar och sedan packade vi in oss i taxin med vår färdigpackade väska från kvällen innan. Champagnen hade legat på kylning och när vi kom fram till Elite Plaza så tappade vi upp ett varmt bubbelbad i vårt fina badrum. Rummet som vi hyrt hade säkert 3meter i takhöjd och var jättefint. Äntligen kunde vi glida ner i badet och slappna av på tumanhand som nygifta. Vilken dag vi hade haft!

På morgonen dagen efter tog vi det lilla lugna och åt frukost nere i den tjusiga matsalen. Lite kul att både jag och Vasse var slående överens om att vi inte ville ha frukost på sängen, för vi ville ju knappast gå miste om den stora frukostbuffén! Efter att ha gett varandra våra morgongåvor och packat ihop oss på rummet var vi redo att åka hem ha en mindre inofficell presentöppning. Det bjöds på smörgåstårta, kaffe och valfri dryck (de flesta valde dock alkoholfritt hahaha...). Och så många fina presenter vi fick!


Här är berget av presenter!

Det tog sin tid att öppna dem alla och där fanns allt från fina champanger att lagra till framtida bröllopsdagar, nytt porslin, fina prydnadssaker ifrån Georg Jensen, ett fint fotoalbum med bilder på oss tillsammans, champagneglas från Evfa Attling, en tur med ett litet flygplan över Göteborg, lyxmiddag för 2, massa pengar m.m. Så otroligt glada blev vi för allt fint vi fick. Vilka generösa och uppfinningsrika vänner och släkt vi har!


Här är vi i full gång med öppnandet!


Det tog sin tid...men kul var det! ;)


Tummarna upp för den smarriga smörgåstårtan!


Sandra passade på att ta en närbild på den underbara brudbuketten dagen efter...


Och de söta kaffekopparna som florsiten gjort. =)

Ja, ungefär så där gick det alltså till när vi gifte oss den 30 oktober 2010. Idag har det redan gått tre veckor sedan och jag kan med säkerhet säga att detta blev en dag att minnas för resten av livet. Ja, egentligen inte bara en dag att minnas. Det har varit så mycket med hela processen, planerandet och alla förberedelser som alla varit en del av hela bröllopsupplevelsen. Jag är så himla glad för att vi valde att gifta oss precis på detta sätt som vi gjorde. Det blev ett toppenbröllop på alla sätt och vis. Nu ser jag fram emot att se vad livet som gifta har att erbjuda...