Sitter och degar med varsin dator i vardagsrummet just nu. Det är så härligt och sitta här när mörkret gör sitt intåg med fötterna på fotpallen och knappra på lite pistagenötter. Bara jag och mannen, som det skall vara. Jag har roat mig med att leka lite med ett redigeringprogram (inte supersvåra Photoshop) utan ett mycket enklare verktyg som heter picnik nu ikväll och det verkar riktigt bra faktiskt. Inte alls komplicerat och man kan lägga på lite coola effekter och annat. Det här med redigering av bilder är ju faktiskt lite av halva grejen när man nu har skaffat sig en systemkamera tycker jag. Skulle så gärna vilja vara grym på redigering, men tycker inte att den lilla, lilla kurs i Photoshop som jag läste på gymnasiet har varit mycket till hjälp alltså. Och det tar ju sån tid att lära sig! Ja, ni hör...jag är inte den som gillar att sitta och knepa och knåpa med sånt där. Har liksom inget tålamod. Vill att det skall funka direkt och att jag skall veta precis hur man gör. Eller allra helst ha en manual att följa :). Men kanske kan det dyka upp lite fina redigerade bilder här så småningom om jag tar mig tiden med detta program lite. Men som alltid gäller devisen när tid finnes...och nu tänker ni säkert men herregud du måste ju ha hur mycket tid som helst på dig nu? Men nej det tycker jag inte att jag har. Dagarna bara svischar förbi och i ärlighetens namn är det massa saker jag skulle vilja göra men som jag aldrig får gjort. Gissar att det kallas en kombination av överambitiös och lathet. Överambitiös i vad jag vill hinna med och lathet i att inte prioritera nya saker framför det jag helst gör. Men allt har sin tid, även fotoredigering.

Visst blev det fint detta fotot med lite rosa/rött skimmer över det...a la 60-tal? :)