Jag har sagt det innan men det här med hiking alltså, det är nog lite min grej. Jag tycker det är så vansinnigt härligt att snöra på sig fotriktiga skor, packa en ryggsäck och ge sig av för ett par timmars promenerande där det inkluderas lunch i det fria. Det är ju så skönt att andas lite frisk luft och känna den där hjärtskärande frihetskänslan när man promenerar genom grönskande natur och skymtar öppet hav!

Helgens hikingtur med våra gäster blev den redan beprövade rundan från Pasaia tillbaka till San Sebastian kustvägen. Fast denna gången tog bussresan till Pasaia ca. 35min istället för 5min som förra gången och våra stackars gäster trodde dessutom att de var nära döden då en av busspassagerna visade sig vara lite lätt påverkad av nåt. Men sen har de ju rätt livlig fantasti också den kvinnliga delen av sällskapet som hälsade på ;) Överlevde gjorde vi i alla fall och eftersom vi åkt fel buss och hamnat på andra sidan sundet fick vi för första gången ta båten över till San Pedro. Båtturen tog 2 minuter, kostade 3,60 euro för oss alla 6 och sedan kunde färden börja. Fallera!

Turen börjar med en brant stigning med näst intill syrgasvarning där man bara går och går uppför många, många trappsteg. Här drog vissa i sällskapet (inga namn nämnda) på sig lite enveten mjölksyra och då kan det bli kämpigt för det är en rätt kuperap färd. 9km på 3h säger väl kanske en del om den saken...

Lite vinlunch är väl aldrig fel oavsett om man sitter på en bar på stan eller mitt i naturen 150 meter över havet!

Här har alla i sällskapet lyckats fastna på en och samma bild!

Sist på färden, belöningen. Vackraste vyn över San Sebastian!