Vi gillar olika mannen och jag

Få saker gör min man så lycklig som solmogen, söt, krispig frukt. Förrutom jag då möjligtvis ;) Men annars är han verkligen en fruktoman som lätt skulle kunna byta ut sin nuvarande kost mot att han fick äta så mycket förstklassig frukt som han ville. Det är jag rätt säker på. Själv är jag mer av en godisråtta som älskar smågodis och lakrits i synnerhet. Och jag skulle aldrig komma på tanken att byta ut mitt socker i godisformat mot fruktsocker för resten av mitt liv. Mannen å andra sidan äter nästan aldrig godis för han gillar det inte. Men frukt däremot är hans last! Och öl då kanske ;)

Och det finns en frukt som står högt över alla andra frukter i mannens fruktherarki. Nämligen vattenmelon. Han fullkomligt älskar vattenmelon! Han kan namnet på nästan alla sorter och favoriterna är Sugerbaby (den mörka, lilla svarta) och de randiga, enorma, grekiska vattenmelonerna. Innan vi blev tillsammans så var mitt förhållande till vattenmelon lite mer standardsvensson-aktigt, skulle jag tro. Då var vattenmelon för mig en frukt likt andra frukter och jag tror att jag mest åt vattenmelon på semestern, som vanligtvis gick till Grekland. Men mer än så var det inte. Och köpte vi någon gång hem vattenmelon hemma i Sverige så var det nog rätt exotiskt vill jag minnas.

Men nu. Nu är vattenmelon en standardfrukt hemma hos oss, likt banan eller äpple. Och mannen kan börja yra om vattenmeloner under tidig vår och få nåt glasartat i blicken när han får syn på de allra första som anlänt till kalla Sverige. Då skall melonerna i butikerna lyftas upp, knackas på för att kontrollera kvalitén och så fort de kommer hem åker de ner i ett varmt bad i diskhon. Där badar han dem försiktigt och sedan polerar han dem med en handduk. Så när mannen kommer hem med en stor kasse från matbutiken eller den lokala frukterian och ett brett leende på läpparna, såsom han gjorde i lördagsmorse, då vet jag vad som väntar. Vattenmelon! ;)

Ja, ni ser ju själva hur lycklig han ser ut på bilderna...:) Kan ju tillägga att jag själv börjar tröttna lite på vattenmelon vid det här laget och är inte alls lika exalterad när ännu en stor melon entrar vårt kök. Men mannen. Ja, han är lika lycklig varje gång. Och så länge han är lycklig så är jag lycklig. Om jag så skall behöva äta melon tills det sprutar ut öronen på mig.

Hola senorita! :)

Vi bor här för tillfället men har planer på att flytta till Stockholm i framtiden. Senast när lilltjejen börjar skolan! Min mans familj bor här, hans pappa jobade på NATO och dom flyttade hit för 20 år sedan, sen blev dom kvar. (Min man är halv fransk/halv engelsk) jag kunde bara ett par ord på franska när jag flyttade hit och det var voulez-vous coucher avec moi ce soir? ;)

hur går det med spanskan?



GUD vad gott med vattenmelon! och öl med för den delen ;) det måste vara nästintill gratis att köpa frukt i spanien?

Tack! Jag planerade aldrig att föda naturligt, utan det bara föll sig så. Gick in med inställningen att inte ha ont i onödan och att lämna alla tankar på att ev. försöka visa sig tuff och stark hemma. Men väl där så kände jag aldrig att jag behövde någon smärtlindring. Det blev aldrig så värst illa. Faktiskt.

Haha, hade lika gärna vart jag som kunnat skriva det där :) Sambon kan äta en halv vattenmelon till frukost, gröper ur med en sked. Så fort det finns vattenmelon i affärerna ska det undersökas på kvalite mm ;)

det är ju mumma! ^.^ Men varför badar han den?! Har jag missat något väldigt avgörande vad gäller vattenmeloner..? kram!