Igår morse gjorde jag min bästa cappucino någonsin! Visst, den var kanske inte perfekt men det börjar sannerligen att närma sig den där cappucinoperfektionen som jag efterstävar och som jag skrivit om innan både här och här. Nöjd som jag var där på morgonkvisten var jag bara tvungen att gå in och buffa på sjuklingen i sängen för att tala om att jag minsann gjort en fantastisk cappucino i köket och sedan fotade jag den såklart ;)

Sjuklingen var dock sådär intresserad av min cappucino igår morse, muttrade bara något och vände sig sedan för att somna om. Jaha, där fick man för att man var exalterad över sin bästa cappucino någonsin! Men när jag kom hem från jobbet sedan så försökte han kontra med en egen cappucinobild på den koppen han gjort på morgonen till sig själv, Grr!

Okej, jag erkänner att hans kanske är finare då. Lenare skum och fint lövmönster i, nedrans också!

Hur som helst är jag helt klart nöjd över att det äntligen börjar ge resultat av mitt tränande vid kaffemaskinen. Skam den som ger sig!